Just nu befinner jag mig på ett magiskt ställe mitt inne i den Syd Afrikanska bushen, närmare bestämt i den lilla by Intibane, som tillhör Thanda Private Game Reserve, 3h från Durban. Jag är inbjuden till ett stort konstprojekt, anordnat av Star for Life tillsammans med den eminenta konstnären Johan Falkman. Vi är 30 personer från när och fjärran, fotografer, skulptören, målare, curatorer, författare och performanceartister. Vi ska alla inspireras av den makalösa Afrikanska kontinenten och skapa något med den i bakhuvudet. Våra alster ska sedan auktioneras ut om ett år i Stockholm. Själv representerar jag den textila mode biten. Jag har fått en fint syrum i lodgens allhus. Håller på med en kaftankappa i tyger från Mali, som sedan ska broddras med snäckor, ska även göra en klänning, några kaftaner och lite annat pyssel, som kommer att tillhöra kaftankappan. Pengarna, som inbringa ska gå till Startsidan for Life idoga arbete här i Zuluprovinsen mot Aids. Dan och Christina Olofsson gör ett makalöst jobb här nere. Den lilla logen med sina 30 små hus är spartansk och har alla bekvämligheter. Utanför elstängsel finns de stora vilda djuren, elefanter, lejon garderob,  bufflar, zebror, giraffer, ja

Ikväll är det sista natten med gänget, Granntanter, katter och hundar och självklart vårt fina hus med den vidunderliga utsikten. Jag har fått gjort allt jag tänkt mig, dessutom lite sol mitt på dagen, vilket funkar fint då man går upp 6.30. Nästa resa blir till Syd Afrika, ett otroligt intressant konstprojekt i filantropisk anda.

Har nu snart tillbringat en vecka i Yalikavak/Bodrum på ett arbetsläger för mig själv. Varfördå kan man undra, jo, för det måste vara tyst och jag måste vara total koncentrerad. Min uppgift har varit att förbereda hela musikalen The Book of Mormon, med krysschema – själva logistiken i pjäsen och ordentliga listor på vad alla ska ha på sig, byten och hur hela showen rent kostym mässigt ska se ut. Planerar tyginköp, klädinköp och vad vi ska sy. Det stora matbordet här i yali har fungerat utmärkt, so stort skrivbord. Min pappersrulle, där krysschemat vuxit fram har varit suveränt. Att sitta med sig själv hela dagarna är ganska tråkigt, så tristessen hålls i schack med arbete, för det finns inget annat att göra just nu och avsikten med hela isoleringen är just arbete. Väl hemma i Stockholm nästa vecka, så ska det bara vara att sätta igång hela maskineriet och jobbat mot premiären 26/1 – 2017. Musikalen är fantastiskt rolig och lurig, den slår åt alla håll. Vi såg den i London för några veckor sedan och det var verkligen ett sant nöje, alla får sig en släng av sleven, ingen går fri. Det som känns extra roligt är att vi har en extremt bra och rolig ensemble, med både nya och gamla ansikten. Har även djupdykt i Fassbinders underbara pjäs och film Petra von Kants Bittra Tårar. Ett brilliant kammarspel om ett gäng galna kvinnor. Om allt går som planerat skall den gå upp till våren. Jag hoppas verkligen att den blir av.

Jag kan aldrig sluta rekommendera den lilla vackra butiken Futa, som ligger på gågatan, efter den makalösa fästningen utmed gamla Bodrums shopping och restaurangstråk. Härinne samsas de mest utsökta antika bonader och prylar med konstfulla plagg, gamla kaftaner och sjalar, underbara ottomanska lampor och de mest ljuvliga smycken med stora barockpärlor, silver, guld, halvädelstenar och strass, som glittrar lika mycket som diamanter. Hit vallfärdar flotta damer från Istanbul och Ankare, för att köpa sitt bling. Istället för att investera i diamanter för 100 tusentals kronor, inhandlas här snarlika läckerheter för under 1000 lappen. Juvelerna håller hög kvalitet, inga stenar ramlar ur eller pärlor, som mister sin glans. Ägarinnan gör sitt bästa, för att man ska trivas, prova, avvakta, kanske handla eller inte och med all säkerhet återkomma vid ett annat tillfälle, för denna lilla inrättning är nämligen oförglömlig. Här vilar inga ledsamheter. Vi vet ju alla, att ibland måste man tänka efter vid inköp av diverse attiraljer. Frågan, som ständigt uppkommer är ju: behöver jag verkligen detta? Jag tycker alltid ett par vackra, något större örhängen och lite smink alltid behövs, i synnerhet för att pigga upp mig själv en tidig mörk vardagsmorgon. Har jag tur kan nämligen min uppiggning pigga upp mina kollegor. What comes around goes around, en liten visdom, som alltid är värd att beakta, med andra ord, spara inte på glittret andra kan bli smittade och snart glimmar alla – vilken dröm!